Dag 11 Fasta

Den här morgonen fick jag ett lite oväntat problem. Hur sjutton gör man när man får mensvärk när man fastar? Vanligtvis pimplar jag värktabletter vid minsta antydan till det, men nu vågade jag inte utsätta magen för att släppa ner en alvedon som bara skulle skvalpa runt bland all juice och té. Jag övervägde att gräva fram min vetekudde som ligger nedpackad i nån låda, men insåg att jag inte hade tid med det. Så det var bara att skynda iväg till skolan och hoppas på det bästa. Nu blev det inte värre än lite molvärk, tack och lov! Det gav mig lite av en insikt att jag kanske inte behöver vara så himla snabb att smälla i mig smärtstillande. Det är nog snällare mot kroppen i längden. Ofta hjälper vatten mot huvudvärk och värme mot mensvärk. Hippie, men sant.

Väl hemma igen drack jag min lunchjuice, grönsaksjuicen var så äcklig att jag fick slänga den. För mycket vitlök! Jag slappade lite och kollade på film när jag fick sms av en kompis som jag helt glömt bort att vi hade bestämt att ses på eftermiddagen. Fick finbesök av en fantastisk människa och två minst lika fantastiska hundar och hade rätt mysigt häng i min soffa. Vad jag bjöd min gäst på? Juice så klart, närmare bestämt jordgubb-, druv- och äppeljuice. Det kändes lite fattigt, men vad gör man. Sen kom min fastekompis och vi värmde buljong och hängde allihopa. Jag pratade mycket om vad jag ville äta sen. Känner mig verkligen redo för att äta saker igen, men nu är det inte länge kvar! Det känns som att kroppen har vant sig vid det här tillståndet, jag känner mig i princip som vanligt, kanske bara lite mattare. Jag blir ännu snabbare trött i huvudet än i resten av kroppen, som att jag blir mer trött i sociala sammanhang än vanligt. Lite som att man är i sin egen lilla värld. 

Soon, soon my precious..